ArtiklarJulNyheter

Hur skulle Jesus firat jul?

Vad innebär en kristen jul, och hur skulle Jesus ha firat jul? Vad kan vi lära oss från Bibeln?


Julen är inte en biblisk högtid, i betydelsen att det var en högtid man firade på Bibelns tid, eller något som en kristen uppmanas att hålla i Skriften. Däremot är julen en kristen högtid, som traditionellt har firats i ca 1800 år. Traditioner kan man ibland behöva bryta, och ibland behöver man fråga sig själv var de kom från. Och ibland kan man behöva fylla traditioner med meningsfullt innehåll. Jag tror att Bibeln kan ge oss en bra pekpinne på vad slags innehåll julen ska ha – genom att den berättar för oss hur den första julen såg ut.

Herdarna, krubban och flyktingen

När jag säger ”den första julen” så är det naturligtvis en anakronism. Sannolikt blev inte Jesus född på vår julafton, och framför allt: Ingen i Israel visste då att denna dag var speciell. Det var stilla i slottet i Jerusalem. Det var inga speciella böner eller högtider som man firade. Ingen visste att världens frälsare hade kommit till jorden.

Ingen? Jo, Gud sände himmelska sändebud – änglar – för att proklamera den stora händelsen. Men han skickade dem inte till kejsar Augustus i Rom. Inte heller till kung Herodes eller översteprästen i Jerusalem. I stället kom de gudomliga härolderna till en grupp herdar; som Lukas säger i sitt evangelium:

”I samma trakt fanns några herdar som låg ute och vaktade sin hjord om natten. Då stod en Herrens ängel framför dem och Herrens härlighet lyste omkring dem, och de blev mycket rädda. Men ängeln sade: ”Var inte rädda! Jag bär bud till er om en stor glädje för hela folket: I dag har en Frälsare fötts åt er i Davids stad. Han är Messias, Herren. Och detta är tecknet för er: Ni ska finna ett nyfött barn som är lindat och ligger i en krubba.” (Lukas 2:8–12)

Det är så typiskt för Guds handlande, att han vänder upp och ner på det förväntade och typiskt mänskliga. Till ett land under ockupation, tycker man att det behövs en militär eller politisk ledare som kan skaka om i grytan. Men i stället får de ett litet barn, inlindat och liggande i en krubba.

”Jesus startade sitt liv som en flykting. Jag vill tro att det präglade hans liv, och det borde även prägla vårt. Jesus talade ofta om de utsatta i samhället; de fattiga, änkorna och de faderlösa – och han uppmanade sina efterföljare att visa dem kärlek och omsorg.”

Vad säger det oss? Jo, att julen är en högtid då vi borde tänka på att se bortom de vanliga maktspelarna: Politiker, kändisar, ekonomiska makthavare och andra. Istället borde vi rikta vår blick mot dem som Gud bryr sig om: De fattiga, de enkla och de utsatta.

Jesus kunde ha kommit till kejsar Augustus familj, men han kom i stället till en fattig familj från Nasaret. Jesus kunde ha blivit översteprästens adoptivson – men hans far var en snickare. Han kunde ha blivit född i ett palats, men han lades i en krubba – därför att det inte fanns plats för honom i gästrummet där de bodde under sin vistelse i Betlehem.

Om Gud gjorde dessa val – vad betyder det för alla oss som bekänner oss som efterföljare till mannen som föddes i Betlehem?

Efter Jesu födsel – möjligen till och med något år senare, kom det ”vise män från Östern” till Jerusalem (se Matteus 2) för att fråga om den nyfödde kungen. De hade sett en stjärna tändas, och tolkat det som att en ny kung var i antågande – och drog slutsatsen att denna kung var född i Israel.

Så var skulle man leta efter en nyfödd kung om inte i Jerusalem? Men kung Herodes hade ingen nyfödd son. Däremot hade han en växande paranoia och skräck för att någon skulle kunna ta ifrån honom tronen, och därför la han planer för att få omintetgjort detta hot. Det slutade med att han skickade soldater för att döda alla barn under två år i Betlehem. För det är så maktmänniskor gör när de känner sig hotade.

Men en ängel varnade Josef, så att han tog Maria och Josef med sig och flydde till Egypten, där de stannade och levde som främlingar tills Herodes dog, och de kunde återvända.

Jesus startade sitt liv som en flykting. Jag vill tro att det präglade hans liv, och det borde även prägla vårt. Jesus talade ofta om de utsatta i samhället; de fattiga, änkorna och de faderlösa – och han uppmanade sina efterföljare att visa dem kärlek och omsorg. Han sa till och med att ”Allt vad ni har gjort för en av dessa mina minsta bröder, det har ni gjort för mig.” (Matteus 25:40) i ett sammanhang där ”de minsta bröderna” identifieras som hungriga, invandrare, nakna, sjuka och fängelsekunder.

Jag ställer frågan: Hur påverkar berättelsen om Jesu födelse, hur du och jag firar julen idag?

En stor glädje

Änglarna kallade Jesu födsel för ”en stor glädje för hela folket”. Och det är också något att tänka på i jultider. Då Jesus kom, skedde det en verklig och fundamental förändring i människors liv. Sjuka blev helade, förtryckta blev frigjorda – och människor tog emot det glada budskapet om Guds rike på jorden. Överallt skapade Jesu ord och gärningar förundran och glädje. Här är några korta citat från Jesu liv, och hur folk reagerade:

”Alla blev utom sig av häpnad och prisade Gud, och de fylldes av fruktan och sade: ”Det vi har sett i dag är ofattbart!” (Lukas 5:26)

Sackeus skyndade sig ner och tog emot honom med glädje. (Lukas 19:6)

”De sjuttio kom glada tillbaka och berättade: ”Herre, till och med de onda andarna lyder oss i ditt namn.” (Lukas 10:17)

En verklig glädje är det varje människa behöver – och Bibeln säger att Jesus är den glädjen. Men hur kan Jesus vara den sanna glädjen som vi behöver? I Lukas evangelium berättas det ingående om Jesu död – och vilken effekt den hade på hans lärjungar. Efter Jesu död gömde lärjungarna sig, för att de var rädda att de själva skulle torteras och korsfästas. Några kvinnor förberedde, under stor sorg, för hur de skulle behandla hans lik med kryddor och oljor. Det var mörker och tårar över alla dem som hade sett på Jesus som sitt stora hopp.

Men sorgen vändes i förundran, då kvinnorna kom till Jesu grav på söndagens morgon och inte fann Jesu lik där. Två män som var där sade att Jesus inte var där – men att han var uppstånden. Den dagen förändrades allt. Från sorg – till förvirring – och till slut till glädje, då de fick möta den uppståndne Jesus. Lukas evangelium börjar med att änglarna förkunnar en stor glädje, och den slutar med att lärjungarna erfar en stor glädje:

”De tillbad honom och vände tillbaka till Jerusalem i stor glädje.” (Lukas 24:52)

Så när vi säger att julen är en glädjens högtid, så är det av en speciell orsak – och orsaken är Jesus. Gud i himmelen avklädde sig all sin härlighet och ära, och tog på sig en tjänares skepnad, då han blev människa. Han levde och dog för att vi skulle kunna få gemenskap med Gud igen. Han öppnade vägen som stängdes då mänskligheten vände Gud ryggen för länge länge sedan. Det är vår källa till glädje och tacksamhet, mitt i en mörk tid – och en ond värld.

Så låt oss följa Bibelns ledstjärna när det gäller att förstå vad julen betyder. Julen betyder omsorg för dem som likt Jesus och hans föräldrar var fattiga, hemlösa, flyktingar, förtryckta och osedda. Julen betyder glädje och tacksamhet för att Gud själv steg ner till oss människor, för att vi skulle kunna ha gemenskap med honom.

Paulus Eliasson

Paulus har hand om Bibelfrågan på Jesaja53. Flera av hans predikningar och artiklar finns publicerade här. Paulus har undervisat ur Bibeln i över 20 år. Han arbetar i en församling i Norge och missionerar i Rumänien. Besök gärna Paulus blogg Vandrerhjemmet.
Back to top button