Tomas var en hängiven muslim som memorerade hela Koranen, ledde bönen i moskén och drömde om jihad och martyrskap. Men så kom Jesus till honom i en dröm – och hans liv vändes upp och ned.
Jag heter Tomas Samuel, men detta är inte namnet jag föddes med, eftersom ingen från Muhammeds hus, profeten i islam, kan heta Tomas. Mina rötter härstammar från Muhammeds kusin. Jag växte upp i en Salafistisk muslimsk familj, den strängaste gruppen inom islam. Jag minns att min mor brukade säga: ”Jag önskar att se dig som en ledare som kommer tillbaka med seger eller kommer tillbaka död som martyr.” Redan som barn brydde jag mig om den muslimska nationen. Som Salafist memorerade jag Koranen och lärde mig Muhammeds Sunnah. Vid nio års ålder började jag leda bönen som imam, och vid tretton års ålder började jag undervisa och predika. Mitt liv kretsade kring min tro och vår dröm om att återigen ha en islamisk stat.
De planterade konspirationsteorier mot islam i oss innan vi ens förstod vad ordet betydde. Familjen, Salafistgruppen, ledare, imamer, media och till och med samhället vattnade dessa tankar varje dag. 99 % av de islamiska sångerna handlade om jihad och förföljelse av muslimer och hur vi var avvisade överallt. När vi hörde nyheterna om att USA attackerade Irak 2003, tog mitt tålamod slut och jag bestämde mig för att ansluta mig till jihad-salafismen i Irak. Det var inte svårt för mig att kontakta en av ledarna eftersom han var vår granne, och jag minns fortfarande hans ord som om det var igår när han sa: ”Äntligen! Jag har väntat länge på att du ska fråga om att gå till jihad.” Jag var så glad eftersom min dröm äntligen skulle gå i uppfyllelse. De accepterade mig, och jag skulle dö för Gud. Jag förberedde allt och väntade bara på samtalet för att åka. Jag fick samtalet, men min ledare sa att resan hade ställts in av säkerhetsskäl. Jag blev oerhört frustrerad och besviken. Jag var också chockad, för enligt islam är Gud ansvarig för allt, både gott och ont, vilket innebar att Gud inte ville ha mitt offer. Han ville inte ha min själ, eftersom vi trodde att martyrer kallas av Gud att dö. Det är Guds beslut. Det betydde att Gud avvisade mig, trots att jag varit en så god muslim. Han avvisade mig.
Jag gick igenom en period av depression tills en av mina ledare ville träffa mig. Han var ansvarig för den islamiska da’wa, att nå ut till muslimer. Han var mycket ledsen över min depression och sa till mig att han från början inte hållit med om mitt beslut. Han ville att jag skulle arbeta mer med att nå ut till muslimer för att vinna dem till salafismen, eftersom jag hade de färdigheter som gjorde det enkelt för mig. Istället för att jag skulle dö ensam för islam, kunde jag få många att dö och sprida islam över hela världen. Jag gillade idén och började predika och nå ut till alla. Jag var som en eld och mycket skicklig, vilket gjorde att alla mina ledare älskade mig. Jag hade ett TV-program, lektioner i moskén och på internet vid sidan av mitt arbete som affärspsykologisk rådgivare och senior konsult inom lärande och utveckling för olika stora företag. Men jag kände djupt inom mig att det jag gjorde inte var tillräckligt och inte jämförbart med att dö för islam. Så jag beslutade att göra något större, nämligen att nå ut till icke-muslimer, främst kristna eftersom de var de enda icke-muslimerna runt oss i Egypten, som Muhammed sa: ”Om Gud använder dig för att leda en person till islam, är det bättre för dig än hela världen och vad som finns i den.”
”När jag såg på honom insåg jag att det var Jesus. Han såg mig i ögonen och sa: ”Det är dags för dig att följa mig.”
Det märkliga var att jag under de första tre månaderna vann tre kristna för islam, det var en lätt uppgift eftersom jag upptäckte att de flesta kristna inte kände till eller förstod sin egen tro. Så snart jag ställde frågor om någon betydelse eller idé, skakade de och svettades som barn. Detta gjorde mig ännu mer entusiastisk, och jag sa till mig själv att jag behövde studera mer. Vem vet, kanske skulle jag snart vinna den koptiska kyrkans påve i Egypten! Jag började söka, men det var svårare än jag förväntat mig. Mina ledare som undervisade i jämförande religion chockade mig med sitt sätt att presentera och kritisera kristendomen. De presenterade inte verklig kunskap på en akademisk nivå. Jag spenderade tid på att söka efter en källa, eftersom det var svårt för mig att läsa Bibeln då den var helt annorlunda än Koranen.
En dag, medan jag satt vid min dator, dök en reklamruta upp på skärmen med texten på arabiska: ”Älskar du Allah?” Eftersom Allah är det islamiska namnet för Gud trodde jag att det var en islamisk webbplats. Jag klickade, men det visade sig vara en kristen webbplats. Det var fantastiskt. Jag blev förvånad över hur sammanhängande berättelsen om Gud och mänskligheten var. För första gången i mitt liv kunde jag se kopplingen mellan profeternas berättelser och hur Gud är densamma igår, idag och imorgon.
Jag började be till Gud att han skulle uppenbara sig för mig om han verkligen fanns. En natt drömde jag att jag sprang längs en lång, mörk stig och jagades av stora trädgrenar fulla av törnen. Vid slutet av stigen fanns ett hus med en öppen dörr, och en man stod vid dörren. Det var så ljust att jag inte kunde se vem han var, men jag ropade på hjälp och han sträckte ut sin hand och drog mig till sig. När jag såg på honom insåg jag att det var Jesus. Han såg mig i ögonen och sa: ”Det är dags för dig att följa mig.” Jag vaknade, och även om det var svårt för mig att tro på Jesus på grund av en dröm, kunde jag inte ignorera det.
Det tog mig tre år att utforska skillnaderna mellan islam och kristendom tills jag blev döpt. Och efter det började jag en annan resa med att söka inom en annan världsbild, som är New Age och buddhism, för att förstå varför kristendomen är den enda rätta och sanna tron. Jag upptäckte hur vår tro verkligen är unik och hur sanningen borde se ut. Jag blev förälskad i Kristus för alltid sedan jag återvände. Jag fick lärjungaträning i min kyrka i Egypten. Och jag började nå ut med min tro i hemlighet. Efter att ha ställts inför många problem på grund av min tjänst i mitt land, nådde det en punkt där vårt liv var i verklig fara till den grad att jag måste lämna.
Idag har jag en masterexamen i prästtjänst med inriktning mot apologetik från USA samt doktorerar om de olika synerna på Guds enhet mellan islam och kristendom i Europa. Gud välsignade mig att leda många själar till Kristus, inte bara det, utan jag lär också människor hur de ska nå ut till olika religioner och hur de ska använda evangelisationstekniker, som en kopp te, konfrontationsmetoden, lärarbaserade tillvägagångssätt och många fler. Och jag önskar att alla ska lära känna Kristus, så att de kan finna Herrens vila och kan vara i harmoni med sig själva genom att vara i harmoni med sin skapare och den tro de har.
Tack! Tomas Samuel
