ArtiklarKristen apologetikMissa inte

Är evolutionsteorin värd att försvara?

Försvaret av evolutionsteorin bör ifrågasättas från moraliska och etiska perspektiv.


Diskussioner mellan kristna och ateister leder ofta till frågan om evolutionsteorin är sann eller inte. Vanligtvis lägger evolutionsanhängarna stor energi på att försvara evolutionen utifrån evolutionsbiologiska argument.

Kristna brukar försvara Guds existens och Skapelsesynen bland annat utifrån moraliska och etiska argument såsom: Om det inte finns någon Gud, finns det ingen moral. Det finns moral, alltså finns Gud.

Jag tänkte att det skulle vara intressant att titta på evolutionsteorin utifrån moraliskt och etiskt perspektiv och ställa oss frågan om den verkligen är värd att försvara.

Evolutionens kändaste fras är ”survival of the fittest”. Vad händer när man tar detta tankesätt till sin yttersta gräns?

En väldigt känd person har redan provat det, han hette Adolf Hitler. Hitler ville skynda på evolutionsutvecklingen lite grann, så under Förintelsen dödades mellan 11-17 miljoner människor. Vilka var det som dödades? Jo, judar, eftersom de ansågs vara en lägre stående ras, tillsammans med personer med funktionsnedsättningar, homosexuella, kristna, Jehovas vittnen, romer, etc. Jag kan förstås också gå in på andra rasgrundade folkmord, såsom Rwanda 1994 som resulterade i 500 000 – 1 000 000 dödsoffer, men jag tänkte försöka hålla det här inlägget någorlunda kort.

Hitler var starkt influerad av rashygien. Jag anser att rashygien bygger på evolutionistiskt tänkande. På Levande Historia skriver man:

”Under sent 1800-tal började vetenskapsmän och intellektuella propagera för att Darwins tankar om naturen även gällde det mänskliga samhället och skulle användas för att forma det. Detta kallas social-darwinism och omfattade tankar om att ”de starka” hade rätt att styra över ”de svaga”.

Det var rasbiologer som mätte skallarna på folk och menade att vissa skallmått visade på lägre intelligens. I rasbiologins namn tvångssteriliseriade man i Sverige psykiskt sjuka och utvecklingsstörda. Men även sådana som sågs som ”promiskuösa” eller ”tattare”.

Idag säger man på samtliga vetenskapliga sidor jag för ändamålet besökt, att rasbiologin inte har vetenskaplig grund, tack och lov för det. Kanske man borde ifrågasätta rasbiologins grund, evolutionen, också?

Evolutionens fader Charles Darwin, hade många åsikter vi idag skulle betrakta som starkt rasistiska. Flera av dem hittar vi i hans bok ”The Descent of Man”, där han kallar australiensare, mongoler, afrikaner, indier, sydamerikaner, polynesier och eskimåer för ”vildar”. Det står klart och tydligt att Darwin ansåg den vita rasen överlägsen andra raser. Han menade att de högre och lägre raserna skiljdes åt vad gäller intellekt och moral. Vi kan titta på ett citat om just australiensare, från boken:

“How little can the hard-worked wife of a degraded Australian savage, who uses hardly any abstract words and cannot count above four, exert her self-consciousness, or reflect on the nature of her own existence”.

Darwin drar paralleller mellan vit övermakt och sin teori om naturligt urval:

“western nations of Europe … now so immeasurably surpass their former savage progenitors and stand at the summit of civilization” (178).

I en värld som förespråkar evolutionsteorin har de ”svaga” alltså ingen plats. Evolutionsteorin har inget svar på varför det anses moraliskt rätt och riktigt att ta hand om funktionshindrade och sjuka. Tvärt om. Därför tycker jag man ska ifrågasätta varför man är så villig att försvara den. Bibeln, som man så gärna hånar och skrattar åt, bjuder dock på en världssyn som är motsatsen till den evolutionen bjuder på:

”Och du ska älska din nästa som dig själv.” (Matt 19:19)

”De svaga stärkte ni inte, de sjuka botade ni inte, de sårade förband ni inte, de som gått vilse förde ni inte tillbaka, de förlorade sökte ni inte upp, utan ni härskade över dem med hårdhet och grymhet.” (Hes 34:4)

”För jag var hungrig och ni gav mig att äta. Jag var törstig och ni gav mig att dricka. Jag var främling och ni tog emot mig. Jag var naken och ni klädde mig. Jag var sjuk och ni besökte mig. Jag var i fängelse och ni kom till mig.” (Matt 25:35-36)

”I allt har jag visat er att man så ska arbeta och ta hand om de svaga och komma ihåg de ord som Herren Jesus själv har sagt: Det är saligare att ge än att ta.” (Apg 20:35)

Melody Sundberg

Melody är Jesaja53:s redaktör. Hon transkriberar predikningarna och skriver artiklar. Hon illustrerar också många av sidans artiklar genom teckning och foto. Melody brinner för att studera Bibeln och älskar att sjunga om Jesus. Melody arbetar som fotograf, webbdesigner & porträttecknare. Hon är utbildad beteendevetare och har tidigare redaktionell erfarenhet som journalist och grundare av projektet Untold Stories.

Relaterade artiklar

Se också
Close
Back to top button